1A GENUSORMEN

Utgångspunkten i det här blogginlägget är begreppet kön. På svenska, ETT ord med flera betydelser. På engelska finns TVÅ ord för kön: sex som är det fysiska könet och gender som är det kulturella könet.

KÖN: SOCIALT KONSTRUERAT ELLER INTE?

Longhurst skriver om det socialt konstruerade könet.  Han menar att könstillhörighet är en process som upprepar sig hela tiden, dygnet runt, genom hela livet. Du väljer hur du rör dig, hur du klär dig, frisyr, intressen med mera och allt det bidrar till en gemensam bild om vilket kön du tillhör.

Jag läser i vidare i den svårlästa boken. Kroppen som kropp, alltså fysiskt ting, som styrs av en kulturell diskurs. Det är alltså inte upp till var och en hur man vill använda sin egen kropp. Nej. Det är kulturen som bestämmer hur du ska använda din kropp. Jag som mamma förväntas lära mitt barn att använda sin hand till att hälsa med, täcka sin kropp på lämpligt sätt och inte peta in sitt eget finger i sin egen näsa.

Åtminstone inte när andra kan se.

Den kulturella diskursen om kön påminner mig om att jag även förväntas lära mitt barn att klä sig enligt de normer som finns. En flicka, en pojke, en klänning, en skjorta. Rätt färg till rätt kön. Ligger makten hos mig eller är jag bara en förlängning av rådande ideal?

Vad händer om jag blandar alla kläder och slumpvis häller ut dom i en hög? Blir det en tjejhög eller en killhög?

Makten i det här sammanhanget är inte något som, enligt Foucault, är tagen av vissa grupper eller vunnen och utövad över andra. Makten skingras i ett samhälle och sprids genom diskurser. Det kulturella könet bestäms av maskulinitet eller femininitet. Diskurserna avgör vad som är vad, vem och vilka symboler och uttryck som tillhör var och en av dem. En het potatis inom könsdebatten är kläder, vilka kläder som är kodade som kvinnliga eller manliga. Ytterligare reflektioner kan göras om huruvida det bara finns två kön, men det tar vi en annan gång.

Det gick rykte om ett par i Stockholm som bara klädde sina barn i gråskala. Kanske är det en lösning för att komma ifrån könsnormer? När det sedan kom fram att båda föräldrarna jobbade som formgivare på ett superhajpat inredningsföretag kändes det väl kanske mer som att det geniala med gråskalan avtog. Då fick man mer känslan av att barnkläder i gälla färger inte passade in i deras nordiskt avskalade hem med vita väggar ljusa trägolv.

Frågetecken kvarstår: är det så noga egentligen, hur jag klär på mitt barn på morgonen? Hur påverkar det bilden av barnet hos andra? Blir mitt barn behandlat olika beroende vilka kläder jag väljer? Skapar ett socialt kön, är det vad jag håller på med om dagarna?

Jag vet varken ut eller in.

LEKTIONSIDÉ KROPPEN, KROPPAR OCH KROPPENS FUNKTION

Kroppen, kroppar, kroppens funktion. Visualisera olika kroppar, former på kroppen, att se en kropp som ett fysiskt objekt utan att tänka på könstillhörighet, kulturell tillhörighet. För att försöka frigöra tankar på kön, identitet och kulturell tillhörighet ligger fokus på kroppens funktion och hur den kan röra sig. Detta kan göras genom kroki, och då av en modell som inte eleverna känner till. Använda förra veckans olika sätt att se (gaze, glimpse, glance, scan) och prata om kroppen som trycks in i en social kontext.

  • Fota detaljer/funktioner av kroppen.
  • Skissa med kameran, ta många bilder. Hitta mönster, se teman och former. Hur fungerar kroppen? Muskler, leder, fötter, rygg osv.

I det långa loppet kanske det kan göra att fler uppskattar sina egna kroppar just för funktionen, inte för det varierade utseende varje kropp har i en klass. Kanske kan klassen ta göra en utflykt och titta på det här: https://www.kulturen.com/vara-besoksmal/livets-museum/modern-och-interaktiv-utstallning-om-kroppen/. Eller kanske lyssna och diskutera detta https://sverigesradio.se/kroppskontakt eller varför inte den här https://www.nationalmuseum.se/assets/Dokument/Skolan/Om%C3%B6jliga-kroppar.pdf.

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
  • Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

LGR 11 Skolverket 2019

2 svar på “1A GENUSORMEN

  1. Tjena Elisatableth!

    Denna vecka visar du på fångande utforskar-anda i dina bilder! Du knyter an till ditt valda begrepp på ett lekfullt och experimentellt sätt i bilderna. Texten fördjupar, och visar också på hur din process vuxit fram. De olika kombinationerna av kläder, att slänga dem i en hög – blir det kill- eller tjejhög? Även om ämnet tas upp seriöst och diskuteras från ett intressant föräldrarperspektiv, görs det med humoristisk ton i både bild och text. Bild och text kompletterar varandra, men kan utan tvekan stå för sig själva också.

    Ditt förslag på uppgift med fokus på en slags enbart biologisk kropp är intressant. Kanske finns det bilder, tecknade eller fotograferade, som skulle kunna användas för att knyta an till en slags biologisk eller medicinsk illustration av kroppen? Bara en tanke, men tycker i övrigt att uppgiften verkar relevant och utgör ett intressant sätt att arbeta med kameran.

    Tack för dina inlägg – riktigt roligt och intressant att läsa 😊

    Gillad av 1 person

  2. Hej Elisatableth!
    Kort och konkret beskrivning av Longhurst teori om socialt konstruerade kön, bra!
    Du ger oss en Intressant inblick i din process.
    Du problematiserar frågorna om genus och makt och knyter an det till egna upplevelser och erfarenheter.
    Dina bilder talar sitt tydliga språk och genom texten så ger du oss ett kritiskt och välgenomtänkt resonemang.
    Som småbarnsförälder håller jag med dig fullständig. Även om jag själv inte vill klä mina barn efter de normer som finns så upplever jag att jag inte har något val.
    I butikerna som säljer barnkläder ser det alltid likadant ut, på ”tjejavdelningen” finns bara söta klänningar i rosa och lila färger och på ”pojkavdelningen” är allt grönt och blått. Visst kan jag köpa barnkläder åt mina döttrar på ”pojkavdelningen” men de tenderar att inte passa mina magra tjejer.
    Det skulle vara intressant om du kunde ge ett bildexempel på något normbrytande plagg för barn, men det finns kanske inte. Du får klippa ihop något i Photoshop!
    Generellt tycker jag inte att en ska lägga sig i andras barnuppfostran, men som lite formativ feedback så kan jag tycka att du borde lära dina barn att inte peta in sitt finger i andras näsor heller! Men det är kanske jag som måste vara mer normkritisk.

    Gilla

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång