ELISATABLETH

1A GENUSORMEN

Utgångspunkten i det här blogginlägget är begreppet kön. På svenska, ETT ord med flera betydelser. På engelska finns TVÅ ord för kön: sex som är det fysiska könet och gender som är det kulturella könet.

KÖN: SOCIALT KONSTRUERAT ELLER INTE?

Longhurst skriver om det socialt konstruerade könet. Han menar att könstillhörighet är en process som upprepar sig hela tiden, dygnet runt, genom hela livet. Du väljer hur du rör dig, hur du klär dig, frisyr, intressen med mera och allt det bidrar till en gemensam bild om vilket kön du tillhör.

Jag läser i vidare i den svårlästa boken. Kroppen som kropp, alltså fysiskt ting, som styrs av en kulturell diskurs. Det är alltså inte upp till var och en hur man vill använda sin egen kropp. Nej. Det är kulturen som bestämmer hur du ska använda din kropp. Jag som mamma förväntas lära mitt barn att använda sin hand till att hälsa med, täcka sin kropp på lämpligt sätt och inte peta in sitt eget finger i sin egen näsa.

Åtminstone inte när andra kan se.

Den kulturella diskursen om kön påminner mig om att jag även förväntas lära mitt barn att klä sig enligt de normer som finns. En flicka, en pojke, en klänning, en skjorta. Rätt färg till rätt kön. Ligger makten hos mig eller är jag bara en förlängning av rådande ideal?

Vad händer om jag blandar alla kläder och slumpvis häller ut dom i en hög? Blir det en tjejhög eller en killhög?

Makten i det här sammanhanget är inte något som, enligt Foucault, är tagen av vissa grupper eller vunnen och utövad över andra. Makten skingras i ett samhälle och sprids genom diskurser. Det kulturella könet bestäms av maskulinitet eller femininitet. Diskurserna avgör vad som är vad, vem och vilka symboler och uttryck som tillhör var och en av dem. En het potatis inom könsdebatten är kläder, vilka kläder som är kodade som kvinnliga eller manliga. Ytterligare reflektioner kan göras om huruvida det bara finns två kön, men det tar vi en annan gång.

Det gick rykte om ett par i Stockholm som bara klädde sina barn i gråskala. Kanske är det en lösning för att komma ifrån könsnormer? När det sedan kom fram att båda föräldrarna jobbade som formgivare på ett superhajpat inredningsföretag kändes det väl kanske mer som att det geniala med gråskalan avtog. Då fick man mer känslan av att barnkläder i gälla färger inte passade in i deras nordiskt avskalade hem med vita väggar ljusa trägolv.

Frågetecken kvarstår: är det så noga egentligen, hur jag klär på mitt barn på morgonen? Hur påverkar det bilden av barnet hos andra? Blir mitt barn behandlat olika beroende vilka kläder jag väljer? Skapar ett socialt kön, är det vad jag håller på med om dagarna?

Jag vet varken ut eller in.

LEKTIONSIDÉ KROPPEN, KROPPAR OCH KROPPENS FUNKTION

Kroppen, kroppar, kroppens funktion. Visualisera olika kroppar, former på kroppen, att se en kropp som ett fysiskt objekt utan att tänka på könstillhörighet, kulturell tillhörighet. För att försöka frigöra tankar på kön, identitet och kulturell tillhörighet ligger fokus på kroppens funktion och hur den kan röra sig. Detta kan göras genom kroki, och då av en modell som inte eleverna känner till. Använda förra veckans olika sätt att se (gaze, glimpse, glance, scan) och prata om kroppen som trycks in i en social kontext.

Fota detaljer/funktioner av kroppen.
Skissa med kameran, ta många bilder. Hitta mönster, se teman och former. Hur fungerar kroppen? Muskler, leder, fötter, rygg osv.

I det långa loppet kanske det kan göra att fler uppskattar sina egna kroppar just för funktionen, inte för det varierade utseende varje kropp har i en klass. Kanske kan klassen ta göra en utflykt och titta på det här: https://www.kulturen.com/vara-besoksmal/livets-museum/modern-och-interaktiv-utstallning-om-kroppen/. Eller kanske lyssna och diskutera detta https://sverigesradio.se/kroppskontakt eller varför inte den här https://www.nationalmuseum.se/assets/Dokument/Skolan/Om%C3%B6jliga-kroppar.pdf.

Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

LGR 11 Skolverket 2019

1A SKISS OCH PROCESS V.6

1A SKISS OCH PROCESS V.5

Med utgångspunkt i textraden ”Is there no end in sight? I need the darkness, someone please cut the light” från låten Sprawl (mountains beyond mountains) begav jag mig ut på upptäcksfärd efter ett eventuellt mörker. Dagen till ära bjöd på mörker i form av en gråtung himmel så det riktiga mörkret fick jag fantisera fram. Jag åkte till platser som ligger i stadens yttersta utkant. Väl där började tankarna fladdra kring utanförskap, barriärer, gated cumunities osv. Att vara på utsidan, inte vara delaktig i en gemenskap. På så sätt kom jag fram till att veckans begrepp är glimpse. Att få stå brevid och kika in i något, kanske lite mystiskt. För mig ligger mystiken i hur någon vill bo i the sprawl, mest för att det ligger så långt borta från hur min drömtillvaro ser ut. En kompromiss antar jag, lite stad, lite landsbygd. Inte för mycket inte för lite, lagom.

1A SPRAWL

THE SPRAWL stadens förlängda arm som bara fortsätter och fortsätter. Som Arcade Fire sjunger i Sprawl (Mountain beyond mountains): “Is there no end in sight? I need the darkness someone please cut the light”. Jag valde att ta fasta på den textraden och utforska the sprawl där det verkar ta slut. Det sista huset innan åkern, parken eller den öppna ytan kommer. Den sista raden villor innan det blir mörkt. En slags kompromiss, inte bo i staden inte bo på landet.

GLIMSPE: EN GLIMT ELLER INBLICK.

Longhurst delar upp stadens visuella kultur i olika delar, där district och edgde kan kopplas till sprawl. Han menar att edge är den gräns där en del i staden tar slut, markeras tydligt av en barriär mellan områden. I utkanten av stadens utbredning, the sprawl, finns en gräns. Där det blir mörkt. Svaret på frågan ”is there no end in sight?” blir därmed, nja. Du kanske inte kan se slutet, men det finns där längst bort, och där blir det mörkt.

District avser en kulturell tillhörighet eller ett kulturellt utanförskap. En tydlig visuell struktur som delar in staden i områden. Distrikten kan betraktas inifrån, då du är en del av dem, eller utifrån.

Glimt är när något ses utifrån. En glimt kan ses ur ett maktperspektiv, anser Longhurst. Där en inblick ger en representation av något som är dolt. Att stå utanför the sprawl och titta in blir därmed en fråga om maktbalans, att inte vara delaktig i distriktet innan för gränsen till staden.

LEKTIONSUPPLÄGG

Eleverna arbetar med begreppen glimpse, glance, scan och gaze utifrån ett kulturellt perspektiv. Uppgiften utgår från bildanalysen, där vi ser samma bild ur flera olika perpsektiv och pratar om blicken och dess betydelse för läsningen/tolkningen av bilden. Eleverna får själva utforska de olika sätten att se genom att själva fota ett och samma objekt men med olika blick. Återkoppla med bildanalys med tyngdpunkt på den bildanalytiska begreppsapparaten (representation, konnotation, denotation osv.).

Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Läroplan för grundskolan, kursplan för bild. Skolverket 2018.

1A PARKEN

Parken, en trädkramares representation av ett paradis. En visuell kultur som inte är visuell, förrän den är i full aktion. Hur kan man se vem som vill krama ett träd? Är det verkligen det som trädkramare innebär? Alla borde testa att krama ett träd. Det ger inte vika, du kan krama hur hårt som helst utan att det går sönder. Däremot kramar det inte tillbaka.

Parken i staden skapar möjligheter för den som vill sticka fingrarna i jorden, bli lite smutsig. En stadsodlares utmaning är det rummets offentlighet. Vem kommer att skörda min kål? Haren, grannen eller tysk turist? Som stadsodlare är frukten av ens arbete synligt för alla, på gott och ont. Mest gott. För vem njuter inte av nyplockade hallon?

Grusgångar ska krattas, gräset ska klippas och träden ska beskäras. Parken är trädgårdmästarens canvas, krattan och sekatören hens pensel. Hen målar en tavla för oss att beskåda och kliva in i. För vissa. För andra representerar parken bara en arbetsplats.

REPRESENTATION

Oavsett vilken av de presenterade kulturerna som ser parken, kommer förståelsen för en annan kultur alltid att ses i skenet av sin egen. Det är tolkningen av symbolen park som gör att uppfattningen blir olika, betydelsen beror på kulturell tillhörighet där platsens betydelse beror på meningen den har skapat i beskrivarens upplevelser (Longhurst 2008).

LÖS LEKTIONIDÉ

Hur kan vi förstå andra kulturer? Vi ser andra i skenet av vår egen kultur.

Introducera begreppet kultur och jobba med olika visuella kulturer i det offentliga rummet. Har ett större syfte; att skapa förståelse för varandra och få eleverna att se att det finns en anledning till varför vi klär oss olika och varför vi kanske inte alltid förstår varandra, orden representerar (betyder) inte samma för alla.

En fotouppgift kan gå ut på att eleverna får en gemensam plats exempelvis Möllevångstorget för att se vilka personer som använder och finns, på torget på olika sätt. Förhoppningsvis kan de få syn på torghandlare, öldrickare, renhållningsarbetare, kanske nån demonstration/ungdomar/föräldrar osv. Bilderna laddas upp på en gemensam blogg/i ett gemensamt galleri för att visa på mångfald. Tillbaka i skolan görs en bildanalys i grupp för att se vilka visuella kulturer som hittats på torget.

Någon praktisk uppgift, redigera bilder eller liknande…OSV….

”Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.”

Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. (Skolverket 2018)

1A KÄLLHYSTERIK

PÅ VILKA SÄTT KAN DU BETRAKTA LÄNKNING TILL KÄLLOR PÅ WEBBEN UR ETT KÄLLKRITISKT PERSPEKTIV?

Genom att kolla vem som är uppdragsgivare/ansvarig för innehållet och därmed se vad den personen/organisationen/företaget har för ev. intresse att publicera det som är publicerat. När du som källgranskare tar reda på om det är en primär, – sekundär-, eller tredjepartskälla får du ett hum om hur nära källan du är. För att en sekundärkälla ska vara korrekt måste två källor stämma, vilket ökar sannolikheten att fakta kan förändras. Det innebär dock inte att en primärkälla alltid är tillförlitlig till hundra procent, även den behöver granskas. Likaså kan en tredjepartskälla vara helt korrekt, men för att kunna värdera källan måste man veta vilken rang den innehar. När du som källgranskare svarar på frågorna tid, äkthet, beroende och tendens (jfr https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/) kan du bilda dig en egen uppfattning om källornas trovärdighet.

”En förutsättning för att lyckas med källkritik på nätet är att ha en förståelse för vad nätet är och hur det skiljer sig från andra källor, som böcker eller traditionella medier, som vi haft kring oss i århundraden. Internet består av otaliga mindre nätverk med datorer som kan kommunicera med varandra. Det innebär att det inte finns någon eller några som bestämt vilka eller vem som får bidra med information på nätet.” https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/

BESKRIV ANONYMISERING SOM VI I KLASSEN KOMMIT ÖVERENS OM. HUR FUNGERAR ANONYMISERINGEN? FUNDERA ÖVER OLIKA PROBLEM KNUTNA TILL DETTA. KAN DEN BETRAKTAS SOM SÄKER ELLER INTE OCH PÅ VILKA SÄTT? OFFENTLIGHET OCH ANONYMISERING, HUR HÄNGER DET IHOP?

Varje student skapar ett alias som används i all kommunikation på bloggarna. Detta görs i syfte att inte röja klasskamraters eller ens egen identitet i enlighet med GDPR. Vi inom klassen får reda på vems bloggalias som tillhör vilken student, vilket innebär att det inte är hundra procent säkert. Hade syftet varit att ge respons till varandra under anonymitet fungerar det inte heller. Det finns en didaktisk poäng i att ge anonym respons på bilder för att kritiken kan bli mer saklig och ärlig om du inte vem vem som är avsändare. Det KAN fungera i en vuxen kontext på Universitetet men sannolikheten att det ska spåra ur mot taskiga kommentarer och personangrepp är hög såväl på Universitetet som i en högstadieklass. Att publicera något på internet innebär att det blir offentligt för flera människor än bara en själv. Så fort din sida är offentlig är den också mottaglig för kritik och synpunkter.