1A KÄLLHYSTERIK

PÅ VILKA SÄTT KAN DU BETRAKTA LÄNKNING TILL KÄLLOR PÅ WEBBEN UR ETT KÄLLKRITISKT PERSPEKTIV?

Genom att kolla vem som är uppdragsgivare/ansvarig för innehållet och därmed se vad den personen/organisationen/företaget har för ev. intresse att publicera det som är publicerat. När du som källgranskare tar reda på om det är en primär, – sekundär-, eller tredjepartskälla får du ett hum om hur nära källan du är. För att en sekundärkälla ska vara korrekt måste två källor stämma, vilket ökar sannolikheten att fakta kan förändras. Det innebär dock inte att en primärkälla alltid är tillförlitlig till hundra procent, även den behöver granskas. Likaså kan en tredjepartskälla vara helt korrekt, men för att kunna värdera källan måste man veta vilken rang den innehar. När du som källgranskare svarar på frågorna tid, äkthet, beroende och tendens (jfr https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/) kan du bilda dig en egen uppfattning om källornas trovärdighet.

”En förutsättning för att lyckas med källkritik på nätet är att ha en förståelse för vad nätet är och hur det skiljer sig från andra källor, som böcker eller traditionella medier, som vi haft kring oss i århundraden. Internet består av otaliga mindre nätverk med ­datorer som kan kommunicera med varandra. Det innebär att det inte finns någon eller några som bestämt vilka eller vem som får bidra med information på nätet.” https://internetstiftelsen.se/guide/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/

BESKRIV ANONYMISERING SOM VI I KLASSEN KOMMIT ÖVERENS OM. HUR FUNGERAR ANONYMISERINGEN? FUNDERA ÖVER OLIKA PROBLEM KNUTNA TILL DETTA. KAN DEN BETRAKTAS SOM SÄKER ELLER INTE OCH PÅ VILKA SÄTT? OFFENTLIGHET OCH ANONYMISERING, HUR HÄNGER DET IHOP?

Varje student skapar ett alias som används i all kommunikation på bloggarna. Detta görs i syfte att inte röja klasskamraters eller ens egen identitet i enlighet med GDPR. Vi inom klassen får reda på vems bloggalias som tillhör vilken student, vilket innebär att det inte är hundra procent säkert. Hade syftet varit att ge respons till varandra under anonymitet fungerar det inte heller. Det finns en didaktisk poäng i att ge anonym respons på bilder för att kritiken kan bli mer saklig och ärlig om du inte vem vem som är avsändare. Det KAN fungera i en vuxen kontext på Universitetet men sannolikheten att det ska spåra ur mot taskiga kommentarer och personangrepp är hög såväl på Universitetet som i en högstadieklass. Att publicera något på internet innebär att det blir offentligt för flera människor än bara en själv. Så fort din sida är offentlig är den också mottaglig för kritik och synpunkter.